Ja, saknaden alltså....

Jag saknar Danni så sjukt otroligt förbannat jävla mycket.
Det är outhärdligt att inte kunna ses när man vill, men samtidigt underbart att känna så otroligt starkt för någon.
Känslorna bara växer och växer för varje dag som går.

Det är lika underbart att höra honoms röst varje dag, man uppskattar det 1000 ggr mer....
Och det blir extra underbart att ses igen. Så visst finns det plus i kanten :)

Idag har jag känt mig deppig för att jag saknar Danni så mycket, men han fick mig på bättre humör. :)
Saknar Helene och ibo också faktiskt, och Ali. Det kändes roligt och avslappnade i deras sällskap.
Nu känner jag mig inte avslappnad längre. Bara stressad och orolig.

Imorgon åker Helene hem, jag förstår hur ledsen hon känner sig just nu. Men som sagt, det är ju inte hejdå, utan snarare "See you later" :)

Min och Dannis strategi vid vårat avsked var att vara glada, inte vara ledsna alls. Vi skulle inte säga "Goodbye" utan "See you later" :) Däremot så slutade det tyvärr inte så, utan det var allt annat än glada miner. Plus att vi glömde säga: See you later. Vi kom på det senare båda två, smart av oss :)


Men jag hoppas det går bra imorgon för Helene, och hoppas jag kan hälsa på henne i helgen. Vill verkligen de. Men får se om hon har några planer först, också måste ju jag checka av så jag verkligen kan åka då. Fredag - Söndag i så fall.

Nu har jag kollat på två avsnitt av Gossip girl, jag älskar verkligen att slöa i soffan framför några avsnitt av Gossip girl. Ska kika på lite desperate housewives, greys anatomy och ugly betty också.

Sen eventuellt hämta bror min hos Jim.


Så nu kan jag inte spendera mer tid här...


Hejda!


Jag älskar dig mest! ;)