Tur att man kan roa någon...

_______________________________________________________________________________________________

Natten till Torsdagen, Kl. 03.45, 21 Januari 2010

Har kollat på film ikväll med Sofie och Viktor.. Har kollat på Eurotrip. Rolig film de, kan inte minnas att jag sett den förut, skäms på mig! Det är så skönt att kolla på film.. Att kunna fly in i en annan persons liv och problem istället för att älta sina egna.. Visst, ca 120 min senare är man tillbaka i sitt egna liv igen, men att kunna fly undan 120 min är grett ibland det. Sen finns det väl stunder då personens problem påminner om ens egna problem, men det är ju en annan femma.

Tänk, som vanligt sitter jag uppe oförskämt sent.. Men jaja, what to do? Sova kan jag inte än, hur gärna jag än vill. Och well, jag har ju ingen tid att passa, arbetslös som jag är. Så då spelar det fan ingen roll när jag kliver upp heller..

Jag och min vän filosoferar, analyserar om det mest komplicerade tror ja..

Vilket jävla mysterium livet är ibland, och gud (om han nu finns, vilket jag egentligen inte tror) vill som vanligt jävlas med mig!
Nu ska jag ta och berätta om det som hände i söndags, den dagen hade nog gud (om han nu finns, vilket jag egentligen inte tror) så roligt åt mig att han måste fått kramp i magen av allt garvande, såhär var det:

Det började med att jag vaknade i Hackås på Franks soffa törstig som ett jävla svin. Hade varit på inflyttningskalas hus Hurtig kvällen innan, men mådde faktiskt oförskämt bra trotts föret.  Kollade på telefon och såg att mina gratis sms hade tagit slut (har halebop kontantkort för den som undrar). Såg även att jag bara hade typ 2 kr kvar. Skulle till Sofie så smsade henne om när, var och hur jag skulle dyka upp till henne. Där tog mina pengar även slut på telefon innan jag hann meddela henne om att jag inte skulle kunna ringa henne.

Well, satt mig i bilen för att åka hem till Välje och fylla på telefon så jag hade det problemet ur världen. Allting får fint tills jag svänger av från storvägen in på småvägen mot Välje.

Kommer till Getåsbron där jag plötsligt ser nånting som rör sig i vägkanten en bit fram längds vägen. Det är en älg, såklart. Och den står i skogskanten, men inte fan springer den in i skogen heller. Nej den vänder och springer ut mot vägen. Och jag i min panik är du och lägger mig långt till höger (dit älgen springer) stampar ner bromspedalen allt som går, vilket resluterar i, då min ABS är ur funktion, att däcken låser sig och jag tappar all styrförmåga.

Allting går så fort samtidigt som jag ser allting i slowmotion, men älgen är så nära tillslut att jag bara tänker "Okej, nu smäller alldeles strax, jag undrar hur det känns. Kommer det göra ont? antagligen." Och precis då lyckas ja lätta på bromsen, ratta till vänster och missa älgen precis medans den i samma stund slänger sig i diket. Nu är jag över på motsatt körbana och inser att diket närmar sig. Försöker ratta upp bilen rakt igen för att missa diket men lyckas inte riktigt och skär ner med ena däcken i plogkanten och plötsligt blir det bara vitt av ett snömoln, sen ligger bilen och jag i diket.

Smått chockad försöker jag öppna bildörren men det går inge vidare då bilen står halvsnett, så får krypa över på andra sidan och hoppa ut. Inser då att jag varken har gratis sms eller pengar på telefon och blir jävligt lej över att jag inte kan ringa efter hjälp. kommer på att det finns ett hus ca 200 m bort så går dit för att knacka på och fråga om jag kan låna en telefon.

Kommer fram till huset, knackar på dörren, inget tecken på att det är någon där inne.. Nä, ingen hemma. Ca 200 m ännu längre bort finns ännu ett hus där jag kan knacka på. Går dit, knackar, nä ingen hemma. Där inser jag att det finns inget mer hus förrän man närmar sig välje. Så ja, det var ju bara till att börja gå det.

Okej, det kanske inte är sådär jätte jätte långt hem, några kilometer. Men ändå, det gick bra så länge man gick på vägen som var omringad av skog, men så fort man kom till de öppna ytorna så blåste det, och det blåste mycket, så det blev ju kallt.

När jag började gå så tänkte jag att det kanske skulle komma förbi en bil så jag kunde lifta med dom hem, eller kanske att någon ringde till mig så ja kunde få hjälp att kontakta mamma. Men hände det då? Nej fan heller, ingen ringde. Det kom inte en enda biljävel.

Någon timma senare när man väl fått upp min bil på vägen igen (Efter att Sork kommit och dragit upp mig med dodgen, TACK sork), så konstaterade jag att det tillkommit ett fel på min bil, älskade sigman. Batterilampan lös rött. Senare öppnade min pappa huven, kollade lite, och såg att en rem gått av. Yippie! Nu är min bil ur bruk, kör mammas passat för tillfället. Weeii.. Happy.. Not..

Men nu undrar jag om det kanske finns en gud trotts allt som verkligen roas av att se hur dåligt det går för mig. Kanske han jävlas med mig när han har lite å göra helt enkelt? För den dagen måste han isåfall garvat ögona ur sig. Det tillkommer alltid nya problem, vill vara problemfri ett tag. Det börjar bli otroligt tröttsamt. Snälla?


Otur i turen kallar jag det. Tur att jag missade älgen, otur det som hände därefter.


Men visst, i det ögonblicket, då jag var så jävla nära att krascha in med älgen var jag väldigt rädd. Jag funderade verkligen hur pass ont det skulle göra, om jag skulle hamna på sjukhus. Direkt efteråt va ja så arg över att bilen låg i diket och telefon va oanvändbar, så jag bara ville skrika rätt ut.
Men i efterhand tänkte jag ändå på vilken tur jag hade, för älgolyckor kan vara väldigt farliga. Man kan ju för fan dö. Och om jag kraschat, hade jag isåfall överlevt? och om, hur länge skulle det tagit innan någon hade hittat mig då? Det åker ju inte förbi någon så jävla ofta på dom vägarna. Jag började inse det när jag promenerade hemåt. Var så jag nästan började gråta av lättnad, även om jag surade över den ironiska situationen därefter.

Även så drömde jag om älgen den natten, men inte att jag krockade med den. Nej, jag drömde att jag åkte med någon, och att vi åkte förbi där det hände, och att jag ser älgen komma springade, sicksackande på ett hygge.. Jag pekar på den och säger: - För fan, där är den lilla jävlen!
Sen kommer jag inte ihåg nåt mer.. Hmm, normal dröm.   


Kanske jag skulle ha lagt mig i sängen, kramat kudden och blundat en sväng?
Jo det vore nog bäst det. Hoppas på en bra dröm kanske?

A sweet dream or a beautiful nightmare.



Hej jag är en förvirrad tjej som säger hej!



Äsch godnatt nu!


Puss hej!



Well, Sigman har varit i diket förut..

Kommentarer
Postat av: dorion

Hej



Var gärna med i mina tävlingar i min blogg där du kan vinna plattång, smink mm.

2010-01-24 @ 12:12:06
URL: http://daredesign.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0