Arbetslös och motivationslös.

Hej hopp! 
 
Är totalt värdelös att uppdatera min blogg, är nog ingen superbloggare jag. Kanske borde skaffa mig en dator så skulle de nog bli lite bättre, är så krångligt att sitta å uppdatera från telefon.
 
Just nu sitter jag på verkstan, Billy skruvar folkracebiln å ja ska jobbsöka lite och leta recept. Har inte gjort något av det än, noll motivation! Är ju arbetslös nu sedan kontraktsavslutet sista Juni, vart inget fortsatt vikariat på dagis då en annan som jobbat längre inom kommun fick tjänsten istället.
 
Är det något som känns totalt meningslöst så är det ju att sitta och försöka söka jobb 2 månader innan man ska kläcka ur sig en liten bebis. Vem vill anställa mig då? Jag hinner ju inte alls visa vad jag går för innan mammaledigheten kickar igång.. Tar hellre tag i det där EFTER mammaledigheten, men eftersom jag är arbetslös nu och måste ha nån slags inkomst så måste jag vara inskriven på AF, annars blir min föräldrapenning drabbat, känns inge vidare.. Sen börjar ju små krämpor smyga sig på som jag tror inte skulle vara till någon fördel när jag jobbar, foglossning är ju bra härligt...
 
Och när man skickar iväg CV:t då, ska man skriva i det att man är gravid och förväntas klämma ur sig bebisen den 28 September, eller ska man dyka upp på ev. intervju och bara "suuuupriseee! Glömde nämna en liten detalj, jag är lite tjock", hmm pinsamt. Nä känns rätt meningslöst, men ja bara gilla läget antar jag.
 
Kan ju erkänna att jag inte alls kan koncentrera mig på de där heller, slutar alltid med att jag grubblar över massa bebissaker.. Har vi alla grejer nu? Vad är det som saknas? Kommer förlossningen gå bra? Pojke eller flicka? Hur ska jag kunna ta hand om ett sånt litet knyte då när jag kommer hem från BB? Navelsträngsstumpen?! Amning?! Ja typ allt.. SHIT! Man blir inte klok på alla funderingar. 
 
Bebis är fortfarande en liten vilding som fäktar runt som en galning där inne stundvis, och revbenen har fått sig nån smäll då och då, men ingen riktigt välinriktad kick där än dock, som tur e! Men vissa grejer den gör är inte helt smärtfria längre. Och hicka har den ganska ofta också. 
 
 
Nä om jag ska ta å försöka göra någon nytta nudå kanske, skicka iväg nåt CV, yeeey!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0